Min pappa - Lars
Denna fotobilden har jag i vår sovrum på hyllan. Den tycker jag är något speciellt och vacker bild med att titta ögonen bort mot " havet".. den bilden är nämligen min älskade pappa Lars. Ja han är ju min förebild, han har fått mig känna att allt är inget omöjligt och har tagit med mig överallt genom hans aktiviteter och att jag ska vara med en hel del. Dessutom har jag fått en del kunskap av honom när han var aktiv i föreningslivet i Värmland den tiden. Hörselfrämjandet hette då när han satt i styrelsen och varvade alla som bor i Värmland som har hörselskadade ev döva barn. Vilket blev lyckad en lång tid tills han fick sjukdom vilket var tragiskt, då orkade han inte mer med att ge så mycket och måste tänka på sig själv. När jag flyttade till Örebro kom jag då i aktivt med ÖDU, SDU en tid,. En rolig tid minns jag!
Min pappa har det lite tufft idag, försöker hälsa på honom med mina flickor ibland några gånger om året. Han vill helst inte åka hit, han har inte varit här sen Olivia föddes. Det kände ont i hjärtat att han inte kan göra det som han brukade göra förut. han åkte alltid hit nästan varje söndagar när Amanda var liten. Det var som en kyrkobesök för honom hos oss. På söndagar brukar man gå till kyrkan :) Men han var alltid hos oss hela dagarna och deltog med oss att äta och lekte med Amanda, sen när jag väntade Olivia i magen då var pappa med också på slutet när Olivia föddes och han träffade henne då hon var bara en dag gammal och fick bära henne. Han sov över sen skulle han åka hem kände han sig lite annorlunda sa han men åkte hem i allafall sen fick jag veta nästa dag fick han åka med ambulansen till Sjukhuset, det blev allvarligt med honom. Jag blev chockad. Han fick stroke och doktorn förbjöd honom att åka bil eftersom han hade ofta yrsel vilket medicinerna måste ändras, han blev inte riktigt bra som innan när Olivia föddes. Det kändes lite otäckt att tänka en ung kommer ut när en äldre måste bli "sämre". Jag är glad att pappa fick delta med när Olivia kom ut till världen. De får ibland kontakt i telefonen vilket gör pappa väldigt rörd och glad. När vi kommer o hälsar på ser jag bara hans tårar rinna framför ögonen att han ser på Amanda och Olivia. Jag blir så rörd av det för jag förstår att han inte kan busa eller leka på samma sätt som förut, men han ser på dom och pratar med dom och får skratta med. Det är fint att se de tillsammans. Jag hoppas få den mera tid med att få hälsa på pappa så ofta vi kan. Det är lättare att åka hem till honom när vi har lov för då har vi flera dagar ledig. Sen har pappa inte kört något mer nu på 3 år. Han kommer liksom aldrig göra det. Bilen såldes bort.Han fick faktiskt tre gånger stroke så jag vet inte hur ofta det kan komma fram och när eller att medicinerna avgör eller hans kraft.. Jag är inte så bra på att förstå sådant.
Det roliga nu är att jag försöker hjälpa honom med all när vi är hos honom. Han säger ofta så här: Nej det går bra, jag kan själv. Själv Själv Själv. Flera gånger tjat. .han säger sätt dig, jag kan själv...Mmm... det var samma för mig när jag själv också har sagt jag kan själv.. Nu är det hans tur att säga det när vi försöker gottgöra det åt honom..hihi..
Ialla fall den bilden var min pappa ute på sjöss utanför Stockholm. Han var sjöman den tiden, samma som alla killar går på militär nu idag. Men jag frågade aldrig min pappa om man kan också vara sjöman nu idag eller gäller det bara militär idag. En fundering bara. Eller att det gäller bara militär nu idag med olika perspektiv jag menar t.ex vårdare, sjuksköterska, matlagning, försvarare etc... Lite häftigt att vara sjöman på något sätt tycker jag, Den bilden tog min pappas kompis som var med på båten också berättade han för mig
Den bilden gjorde jag själv, jag fick negativbild av honom då jag gjorde fotolabb på kursen några gånger i veckan den tiden jag gick på Gymnasiet tror jag eller efter gymnasiet, kommer inte riktigt ihåg..Men min kursledare var Pam Måfors som gav mig väldigt bra lärorikt hur man gör. Synd att jag inte kommer ihåg nu idag.,.men se om jag har lite kvar minne om jag provar hos någon.
Har också gjort en förstorning bild på min mamma, riktigt svart hår 60 talis höghår med mycket spray i håret. hihi..hon färgade den jämt säger hon och hade svarta ögonbryn och svarta fransar. ja låter häftigt..Den bilden har jag nog någonstans i lådan, skulle va kul att kunna scanna den och ta med in den nån gång.
Kramis
Ja det är sorg när pappa inte kan kör bil och så ... och det är otäck att han blev dåligt nästa dag när ni såg sista.... jaa det är så sorg och tungt och gör ont när man såg pappa och blev så lyckligt att se hans söta barnbarm.. så han tåran.. samma med min mamma hon gråta för ingeting... har läst någon tidning om man har storke så man blir lätt käsnligt tex gråta föringeting .... ja mamma har fått oxå sen jag fött frida .... 1995.. idag är hon ganska bra och har lite förlamd i höger sida arm och ben.. och använda gå rullstol vad det heter?!?!? och min sambo har fått hjärtinfrakt det var snart 2 år sen det är hemskt jobbigt får jag säga jag är DÖD OROLIGT... ftfan Mår dåligt och kämpar att gå till jobb och allt .. barnen hundar och resa till göteborg och lidköping och hälsa på micke .. bla bla bla ... massor ..... nu mår han bra och mamma mår ganska OKEY och snart 70 år till sommar.. gudva bla bla bla jag ursäkt.... HEHE.. Många kram till dej ......
Ojoj jag lider med dig också. Ja det heter rullator. Min pappa har den också. Han ville sitta på rullstolen sist men läkaren beordrade honom att träna med rullator.Förstår hur du känner och att jag är imponerad att du är verkligen starkt och kämpar och tänker på det allihopas bästa!ja vi blir ju äldre och ska ta hand om våra föräldrar snart och även det kan hända oss alla vad som helst så är det viktigt att ta dagarna idag att bevara och njuta tiden tillsammans. Man vill inte tänka sen att man ångrar och kan inte skruva tiden tillbaka. Suck..
Kram på dig!! Åsa! :)
Cina
nej nu gjorde jag fel.. skulle skicka till dig. jöss jöss...
Jobbigt att din pappa blev sämre, men tur att han hann hem iallafall, för tänkte om det hände ngt när han körde hem. Jobbigt... Men det är bra att ni besöker honom ibland:)
Alla blir äldre och det är aldrig lätt det..
kram!!
Kram hårt om dej. jag förstår precis.. min pappa hade fått strocke ca 11 år sen. han var så envis och kämpa att klara sig.. men sämre å sämre långsamt. tillslut fick han första stor hjärtinfakt så dog han den 21 feb. det var jätte jobbig.. jag var så glad att han var med våra bröllop i sommras. min dotter tog hårt att morfar missa hennes student nu på sommar.. det var jobbig att tänker på den.. ja. nu tar vi hand om mamma hel 110%. hon mår så dålig och ledsen.. många kramisar.
Mmm det är tuff den tid när micke var sjuk.. fyfan..... och min mamma bor långtavstånd så jag kan inte göra så mycket jag vill.. hon dricka sprit och så.. tyvärr min bror ta hand om henne när han har tid.... och min pappa gick borta 2001.. jag tog skit hårt när han dog..... Jaja ström olycka.. han jobb me el montera.... jaa.. långt histaroia kan gärna skriva här men men det är icke ide ler
sköt om dej var rädd om dig ta hand om gammal föräldrar ler KRAAAAAM
Det är sorgligt att se ens egen förälder bli dålig/sjuk. Det var en fin berättelse om din pappa. Jag känner också starkt för min pappa trots att mina föräldrar var skilda sen jag var 1 år gammal. Han har betytt mycket för mig genom att ha följt med honom på olika uteflykter, idrottsaktiviteter, slalomresa och hyrt stuga varstans i Sverige.. Min mamma är inte helt kry heller. Hon lider med smärtor i händerna och benen. Fortfarande vet man inte vad det är riktigt. Hon blev nyligen inlagd på sjukhuset för svåra andningar, dr tror att hon kanske har astma. Önskar att hon bodde närmare så jag kunnat besöka henne oftare, hon bor i Härnösand.
Din pappa uppskattar mycket väl att ni kommer över på besök!
Stora kramar från Malin
ååå fick tårar i ögon när du berättat om din pappa följa dej fram till präst och martin i kyrka.. förstår så väl att du blev överlycklig..
många kramisar.
Ah,den där bilden känner jag jue igen...javisstja...din pappa berättade ju när vi var små att han var sjöman...din pappa är riktig snyggis på kortetler
Jag vet hur det känns ens närmaste får stroke...
Min mormor fick stroke och hjärtinfarkt & kämpade för leva från Augusti fram till den 22 sept somnade hon in på sjukhuset för hjärtat orkade inte mera...
Men jag tog hand om henne trots jag var jäätte trött som pendlade från leksand till kristinehamn..
Det är bra att du passar på att besöka din pappa med dina barn medans han finns i livet...gör det oftare.Jo,jag kommer med min sambon till Örebro den 23 maj tidigt på morgonen för titta på innebandy där i idrottshuset så vi kanske kan ses där en stund om du kommer dit?
Jag hoppas bara inte operationen krockar då den månad är maj men jag tror att det blir i april som jag läggs in på op...en annan metod som gör att jag blir färdigt helt till 100% och den tar tre timmar att fixa..en stor operation blir min sista av könsbyte efter 13 års långa väntan...
/bror Jonas...
Hälsa barnen
Hälsa din make
Hälsa din pappa Lars
Hälsa alla som jag känner så väl...
Vi ses o hörs....kramkram
Hej!
Ja, det gick bra att låta barnen cykla hem idag oxå :) Men det blir nog ingen cykling imorgon pga snön :( Jaa, mina pojkar har alltid varit ivrig och lärt sig fort, så jag har tyvärr ingen tips. :/ Men det är bara att ha tålamod och gå bakom dem och stödja på cykeln, sen får ni försöka släppa några ggr utan att de vet ngt. ;)
DEt kommer gå bra för er! :)
Ja, jag hade den rosa ögonskuggan på mig, men kan ha det på mig igen nästa gång vi ses. Haha.
Kram!!
Hej igen!
Haha, ja det är kul och ta bilder när de är på andra humör, så att ni får se en annan sida av honom. Haha.. Älskar dessa bilderna på Hugo :)
KRAMM igen! :)
ja pappa fick ordenligt en gång strock. och sen 2 små propp.. . jag har inte putsa fönster än.. hoppas det bli IMORGON. men allafall ska göra senast förre helg eller på helg.??. hoppas den gardin bli fin. ja stämmer somd u säger örj..... gardin vad kalas den ??. hehe.. jag HATAR putsa fönster. det är så himla tråkig. önskar få nån annan putsa våra fönster. hehe.. men roligare är att sätt upp gardin och pyssla fin i fönster hehe.. inte innan. kram kram
Hej!
Ja, tänkte att det skulle vara kul och skriva om barnens namn, Hugo får vänta på sitt tur sen i nov :)
Jaa, jag är ledig i helgen och Nicklas ska jobba på lördag, på söndag em har barnen simskola, så vi har ändå ganska mkt att göra.. Jasså, jobbar du?? :) Jaa, men vi får ta det en annan gång! :D det gör inget.. Men hoppas innan sommar iaf! :)
KRAMMM!
Kram! Din pappa va så härlig när han va med på ditt bröllop. Glömmer aldrig det! Strong av honom! Ta vara på din familj även det inte alltid är lätt..Jag vet att en del som jag känner har tappat kontakt med sin närmaste , syskon, tex.. Vad kan man göra? Man får gå vidare och ta vara på sin egen familj som du skrev... Du har också goa vänner. Ta hand dom varann! Min mamma är inte kry heller men hon visar sig inte mycket och försöker tänka bort det och ha ork och rolig så länge hon orkar. Ta vara på din familj! Mycket kan hända som man inte vet innan. Kraaam!!!!!!!!
Min pappa fick också stroke för snart två år sen och fick det 3 gånger. Det är så otroligt att ens liv kan bli till ett sämre liv, men så är det vi måste hantera på livets stig. Pappa min blev snabb sämre och går också m rullator och ser så gammal ut. Jag får tappert tänka positivt och ge min far styrka som han behöver för det är otroligt viktigt. Kram Addie
Så fint du skriver, man får tårar i ögonen. Det är så vackert när man skriver om någon som betyder så mycket för en. KRAMAR som värmer
Hejhej.. nu äntlien kikar jag in blogg, det var många inlägg som jag missde..
Kul och sorlig blogg. Din pappa var ju snygg haha!!
Ja man undrar hur många ggr får man ha stroke.. Din pappa e verkligen stark när han har genomgång med alla sjukdomar..
Kramkramm..:)
