mimmimussepigg

Här bjuder vi på några bröllopsbider det togs 3 år sen. Oförglömligdag faktiskt! Martin kom in först med Lukas. Från början skulle det vara vi två som ska gå in till kyrkan. Men det kommer en historia bredvid mig o min pappa den bilden.

Söta Ida, som var så fin att ta hand om Amanda som var 3 år och Olivia 1 år, Guuud vad de alla tre växer så det knakar!



Min pappa Lars ändrade sista minuten och han kunde då tänka sig gå tillsammans med mig o lämna mig till Martin. Jag hade frågat några gånger om han ville, men han sa näää samt det lät som han visste inte hur han skulle göra och jag lät honom fundera och frågade igen men han sa näää igen.
Då respekterade jag för jag visste att han inte har ork att gå och har inte bra balans.Men några minuter innan vi skulle gå in kom Kjell rusande till oss och meddelade snabbt att min pappa ångrade och ville så gärna gå med mig så jag blev lite chockad själv och trodde inte på så mina tårar kom nästan ut och jag försökte hålla mina tårarna, blev väldigt rörd och glad att han ville det.

Varför ändrade han sig, Jo han hann se hur inne i Kyrkan ser ut och han såg att han kunde klara för han tänkte direkt att han skulle hålla varje bänk för att inte ramla. Verkligen smart, för det var visst miljön han ville se först om han skulle klara eller om det var svårt att hålla balansen. Se hans hand hålla vid bänk och det gjorde han och han haltade lite så jag fick anpassa efter hans balans, oojojj jag förlorade mot mig själv och tårarna kunde inte hålla utan det kom bara ut sig. Det var fantatiskt att gå med honom o lämna mig till min käre make Martin. Måste bara säga det är en av de bästa som hänt mitt liv! ÄLskar dig min pappa Lars, vet att du har gjort mig allt vad du gav med fin hjärtat och insåg att det inte finns omöjligheter för mig.



  En vän till Martin som heter Stina och hennes man spelade på orgeln, hon kunde ställa upp o sjunga o det lät som opera och hon har en fantatiskt röst säger våran släkt och vänner som hörde henne, själv hörde jag också lite. Hon tecknade också delvis samtidigt.               
Min barndomsvän Christina Yalcin med sin stora mage som hon väntade sitt andra barn. Hon höll vackert dikt och tecknade, mina tårar rann och det var väldigt vackert och fint! Hon skulle föda när som helst.

Gissa när föddes lilla Edvin? Nämligen dagen efter vårbröllopsdagen. Hennes gravideten kom vattnet ut under vår middagen på Brunnsparken och hon ville inte störa oss så kramade vi snabbt och hon åkte iväg med sin man Bulent till Stockholm.
Då några timmar där efter tolvslaget kom lille Edvin, men exakt är det precis efter tolvslaget, eller när exakt minns jag inte. Om Tina läser det här så kanske hon kan kommentera när exakt kom lille Edvin, just fyllde han 3 år igår. Det är lätt att komma ihåg dagen efter vår bröllopsdag! :) jag får tacka lilla Edvin som fick låta Tina få uppleva min bröllop och sen får hon andas efter då var du i farten och ville ut i världen för att träffa världens bästa föräldrar Tina och Bulent som skapat dig! :)


Klart Mrs och Mr Törnblom




Ut i det härliga fina vädret! Som tur vi hade!Fantatiskt varmt och skön dag!





Till brunnsparken, Martins son Lukas var så stillig och fin och gick tillsammans med kusinen Viktoria.



Min lilla andra prinsessan, hon var bara ett år. Jag fattade inte när jag fick se henne nu och tänkte ojojoj så guuud liten o söt hon var. EN BEBIS!! Det har varit mysig tid med henne under bebistiden.





 Johan Sellin, dövpräst! Sveriges första dövpräst. Han var helt kanon bra och är nöjd med hans agerande i kyrkan och med humor! Det roliga är att Martin och Johan har tränat tillsammans på siminingen när de var yngre! Så de har känt varandra redan bra. Egentligen fick vi se att han vigde ett par i Uppsala för nån år innan oss, det var inlärning praktik han hade hos dom och vi frågade när han var klar så det var precis rätt tid att han var klar innan vi gifte oss så han kunde ställa upp som dövpräst.

Det roliga är att NA tidningen har sökt upp mig på Birgittaskolan. Jag udnrade varför, de hade hört ngt om att Sveriges första dövpräst skulle vigda oss och de ville göra en intervju om oss och SVT inslaget har filmat oss dagen innan när vi tränade i kyrkan. Vi frågade hur de fick höra ifrån. Ja de hade koll på allting som händer och de jobbar ju med det, vi har knappast meddelat dem om de vill göra intervju med oss om det och samt SVT. Det var kul att få uppleva det också.

Grannarna på Bråtenvägen, vi bodde förut blev snopna när de fick se oss på tv. Då samma kväll kom de med en orkdiee blomman och gav till oss och önskade oss lycka till! Sött!

Vi anlitade fotografen Peo Sjöberg. Han fotade oss en hel del och så använde han två fototavlor en på mig och en på röda bilen med fina kalla blommor vita på den och hade utställning vid BB avdelning i USÖ, fick höra en del som såg det via sms och mejl etc...

Han har haft den som stod i skyltfönstret, och en vän till mig med sin man var där och tog kort när de väntade barn och såg mig foto hängade på väggen. jag har inte köpt den för jag tycker det verkar onödig eftersom jag är ensam i den bilden, jag önskade jag hade Martin med mig i den bilden också. Han nämnde varför Peo valde bara mig att ta den bilden, då är det ngt han har i kikarn på mig säger han fniss fniss men han kan vara lugnt att jag är gift med honom..... ler...nääråå han skojade då. Men han blev snopen att han skulle göra den till STOR bild, och varför han inte är med då...hmm..

Har tittat en massa bilder och jag njuter tillbaka minnen, jag kommer nog en dag att ta fram några där som bl.a finns är vännerna som bor utanför Örebro där ni kan se på min blogg längre fram..



Förrsten ni som ser de bilderna och kanske kommer på att de bilderna vi inte fått av er är vi TACKSAMMA att få, så vi en dag ska förstora en bröllopsbild på oss. Vi har fått 3 cd skivor och Fotografen Peo Sjöberg. Gärna få flera! men inget brått eller tvång än...


Natti Natti